Peak Oil?

Peak Oil innebär att vi plockat upp ca hälften av den olja som är möjlig att pumpa upp. Det är ingen tvekan om vi någon gång kommer att nå Peak Oil eftersom olja är en begränsad resurs. Enligt de forskare som specialiserat sig på detta har vi nu nått den tidpunkten, 2012. Det är den billiga och lättåtkomliga olja som vi har tagit upp. Kvar är den dyra och svåråtkomliga oljan.

För närvarande har den globala oljeproduktionen slutat att öka och legat konstant under några år. Mycket talar för att vi inom ett fåtal år kommer att få se minskande produktion av olja globalt. Ju mindre förberedd ett land är på detta desto hårdare kommer det att slå mot ekonomin och försörjningstryggheten.

Hur går det med omställningen från oljeberoendet till förnybar energi då? Saxat ur DN 2010:

”Trots att klimatmötet i Köpenhamn inte blev den framgång som många hoppats på så inser allt fler att utsläppen av växthusgaser måste minska. EU har relativt höga klimatmål och Sverige har ännu högre svansföring i klimat- och energipolitiken. Men trots allt tal om förnybar energi och sänkta utsläpp så är oljeanvändningen hög, även i Sverige. Närmare 150 TWh av all energi som vi använder i Sverige är olja. Närmare 40 procent all energi till svensk industri, våra bostäder och till transportsektorn kommer alltså från oljan. Oljan importeras genom framför allt fartyg från Ryssland, Norge, Danmark, Venezuela, Storbritannien och Iran.

I stället för att bli självförsörjande på energi så pekar allt på ett fortsatt stort svenskt oljeberoende. Inom transportsektorn så har 95 procent av drivmedlen sitt ursprung i oljan. Medan utsläppen från andra sektorer minskat i någon eller hög utsträckning, så har utsläppen från tran­sportsektorn inte gjort det.”

Tyvärr är trenden fortsatt densamma, inte i rätt riktning direkt…Av Sveriges 290 kommuner är det bara 3 kommuner som har peak oil inskrivet i sin energiplan och det är; Kungälv, Knivsta och Alingsås kommun. Något för Lidköpings kommun att lägga till i sin energiplan – då vi utmärker oss som en hållbar kommun. Detta är en av de saker vi kommer att arbeta med i Lidköping från Det Hållbara Alternativets sida, denna punkt kommer att finnas med i vårt valmanifest. Varför inte bli Sveriges fjärde kommun som för in peak oil i sina planer? – Det vore att vara i framkant som en hållbar kommun!

Veronica Berling

Ekologisk, ekonomisk och social miljö

Det hållbara alternativet jobbar självklart för miljön som sin viktigaste fråga, men vad är miljö – det är nästa fråga.

I Det Hållbara Alternativet inriktar vi oss på miljön utifrån tre perspektiv:
Det ekologiska, det sociala och det ekonomiska perspektivet.


Personligen är jag av den åsikten att man överlag, på politikernivå, tänker alldeles för kortsiktigt. Min erfarenhet är också att människor inom skola, vård och omsorg snarare anses kosta pengar än generera pengar. Men jag tror att alla håller med mig om att, friska och välmående människor genererar en god ekonomi för det lilla samhället såväl som det stora.

Min insats inom ramen för Det Hållbara Alternativet, är att arbeta såväl kortsiktigt som långsiktigt för att vi i Lidköping, men helst också i hela vårt avlånga land och utanför dess gränser, har en politik och en miljö där vi värnar om människan. En politik som ser människan som en resurs för ett bättre samhälle. Om vi satsar på människor som jobbar med mjuka värden, om vi tillsammans hjälps åt så att dessa yrken får den status och den respekt de förtjänar, ja, då kommer vi att vinna på såväl kort- som på långsikt.

Lyft människor som vill arbeta för andra människors utbildning, hälsa och välmående, premiera de som visar framsteg i sina arbeten för andra människors välmående och framgång inom skola, vård och omsorg. Gör dessa yrken till attraktiva yrken och inte som i dag, framför allt inom vården, till låglöneyrken. Med kompetenta och omvårdande människor inom dessa yrken, kommer ett stort plus av sig själv, vi få en bättre och mer hållbar ekonomi.

Eva-Karin Berglund

Styrelseledamot i Det Hållbara Alternativet

 

Det Hållbara Alternativet – ett oberoende parti

Bilder Alex 003

För ett hållbart och vackert Lidköping med dess omnejd.
Foto: Alexander Berglund

Det Hållbara Alternativet vill påverka lidköpingspolitiken på ett konstruktivt och konkret sätt utan partifärg! Så där du står och ”walk the talk” är våra ledord.

Vision

Ett hållbart Lidköping – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Alla medborgare skall inkluderas och ha en framtid i vårt lokalsamhälle. Vår unika miljö med Vänerhavet och biosfären skall värnas och fortsätta vara en unik förutsättning även för kommande Lidköpingsgenerationer. Vi vill ha ett samhälle där människan och mänskliga möten är i centrum. En levande stadskärna och en levande landsbygd med en väl utbyggd och hållbar infrastruktur samt god kommunal service. Vi vill utveckla demokratin som utgör själva grunden för ett hållbart samhälle. Våra gemensamma resurser skall ge valuta men inte på bekostnad av miljö eller människor.

Beskrivning

Det Hållbara Alternativet – för långsiktigt hållbar utveckling

Partiet Det Hållbara Alternativet bildades den 15 januari 2014 i protest mot hur frågor kring långsiktigt hållbar utveckling hanteras politiskt i Lidköpings kommun. Vi är ett lokalt parti som vill påverka de politiska besluten på den kommunala nivån. Inför 2014 års septemberval ställer vi följaktligen endast upp med en lista till kommunfullmäktige. I vårt fokus ligger de spörsmål som kommunen har makt att råda över/besluta om, på den kommunala nivån eller, som kan komma att påverka andra beslutsnivåer än de kommunala.

Det Hållbara Alternativet vill verka för en mer utvecklad demokrati dvs. med bl.a. inslag av direkt demokrati, t ex folkomröstningar i större frågor som angår flertalet kommuninvånare, utökad deltagardemokrati i form av paneler, projekt och hearings och inrättandet av  ett ungdomsfullmäktige. Införa ett mer transparent redovisningssystemen av politiska beslut samt vid användning av ekonomiska medel är önskvärt. En demokratis högsta mål är en fulländad demokrati och vi vill sträva mot det målet genom förnyelse och utveckling.

Vi måste bygga vårt samhälle med utgångspunkt att människan inte bara är en ohämmat egoistisk varelse, utan också är solidarisk och kapabel till vissa uppoffringar för det allmännas bästa. Lokalpolitiken har ett ansvar för att kommunen är ett inkluderande samhälle där alla får plats. De som växer upp, lever och verkar i vårt lokalsamhälle ska kunna ha en framtid här – barn och unga människor som gamla, friska som sjuka, funktionsnedsatta eller funktionshindrade. Ett sätt att inkludera männiksor är att införa obligatorisk och ekologisk skolfrukost, ett annat att solidariskt dela på de kommunala jobben, ett tredje att kommunen verkar för att nya marknader skapas och bildas så att nya arbetstillfällen genereras, t ex genom en investeringsfond för hållbara projekt där det saknas kapitalvilja och genom utformningen av den kommunala upphandlingspolicyn.

Den psykiska ohälsan ökar i vårt hörn av världen och i ett inkluderande samhälle förebygger man utanförskap och psykisk ohälsa. Människor behöver bli sedda, bekräftade och känna trygghet, för detta behöver vi frigöra tid. Inom skola och omsorg skall vårdande, stödjande, pedagogisk personal (”fältpersonal”) prioriteras före administrativ personal, chefsposter och konsulter. Våra verksamheter skall genomsyras av adekvat kompetens och vila på vetenskaplig grund. De som leder verksamheten skall ha lika eller högre kompetens än dem de är satta att leda.

I Lidköpings kommun råder en stark person- och blockpolitik, där det har blivit viktigare att upprätthålla ”skyttegravs-politik” än att i samförstånd diskutera de långsiktiga överlevnadsfrågorna. Det Hållbara Alternativet vill bryta den trenden. Särskilt som det finns en gemensam grund som alla partierna borde utgå ifrån. Den gemensamma grunden utgörs av de svenska miljömålen. Vi vill verka för att Lidköpings kommun bidrar till att uppnå de av Riksdagen beslutade miljömålen.
Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och arton etappmål. (se www.miljomal.se eller www.naturvardverket.se?)

Detta system utgör ett mycket bra verktyg för ett ambitiöst miljöarbete.
Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås och lyder: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

Symbol för generationsmål

De 16 miljökvalitetsmålen (Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv) beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.

Det Hållbara Alternativet, vill inte att en uppföljning av miljömålsarbetet även år 2040 kommer till samma resultat som i år – omöjligt att nå målen med dagens styrmedel. Det behövs handling nu, inte bara prat. När man analyserar flera viktiga politiska beslut i kommunen, ser man att det populistiska, för stunden billiga, går före det långsiktiga, hållbara. Det senaste praktexemplet på frånvaro av tanke på hållbar utveckling är hur den styrande majoriteten har behandlat frågan om flytt av reningsverk, i samband med den planerade Hamnstaden. Kommunens ja till utgrävningen av vår reservgrundsvattentäkt i Råda ås utgör ett särskilt ohållbart kommunalpolitiskt utropstecken.
Ett skräckexempel på betongpolitiken som förs är den senaste nyinvesteringen av avfallsförbränningspanna i Värmeverket (nu även anmälda till Miljödomstolen för för höga utsläpp av kvicksilver till vårt vatten). Forskare varnar för att fler och mer gifter och farliga ämnen släpps ut i luften, vattnet och jorden. De finns i vår mat, våra kläder, våra vardagsvaror (senaste larmet i leksaker) med mera. Forskarna konstaterar att dessa gifter är ett växande hot mot mänskligheten och ekosystemen. Vi kan t.ex. inte äta vissa fiskarter från Vänern, hur mycket vi än vill, därför att gifterna i fisken från våra verksamheter hotar vår hälsa. Vi kan inte längre tigga om, eller förvänta oss, en strutspolitik som vältrar över de problem som vi skapar och har skapat, till kommande generationer.

Det Hållbara Alternativet vill, att vid varje stort politiskt beslut hänsyn tas, både till nutidens och framtida generationers intressen. Utan att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling är det inte heller möjligt att sträva efter en långsiktigt hållbar social och ekonomisk utveckling.

Vårt partiprogram är nu fastställt på ett möte den 20 februari. Det Hållbara Alternativet uppskattar och har tagit hänsyn till alla kritiska och konstruktiva synpunkter som har inkommit.

Vi välkomnar alla som vill engagera sig för en långsiktigt hållbar utveckling av Lidköpings kommun.

Det Hållbara Alternativet
genom ordförande Linda Nieuwenhuizen

Inledande förklaring

Det Hållbara Alternativet (a)

”Så där du står!”

Vi har tillräckligt mycket kunskap om tillståndet i världen för att förstå att en annan värld är ett måste – men den har vi inte tillgång till. Så därför borde vi behandla den vi har väl. Vi kan inte längre bygga våra samhällen på den rådande ekonomins trosuppfattning om att kortsiktigt vinstintresse och slöseri är de viktigaste beståndsdelarna i utvecklingen. Det finns inte resurser nog att fortsätta i detta spår och spåret är inte heller ödesbestämt.

I vår kommun kan vi inte acceptera att fisk i Vänern har så mycket miljögifter och att våra verksamheter ständigt berikar naturen med nya miljögifter som hotar vår hälsa och den ekologiska balansen.

Vi kan istället bygga våra samhällen med utgångspunkt från att människan inte bara är en ohämmat egoistisk varelse utan också solidarisk och kapabel till vissa uppoffringar för det allmännas bästa.

Gemensamt, med hjälp av den kunskap och teknik som vi har och utvecklar, kan vi bygga ett mänskligare samhälle som inte förbrukar naturresurser i en takt som strider mot jordens ekosystems förmåga att återhämta sig. För de som analyserar den globala situationen förefaller det rätt obestridligt vad vi behöver göra. Utmaningen består i hur vi skall fortsätta. Kunskapen finns – det gäller att dra slutsatser och agera efter dem.

Flera miljöorganisationer (Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Vattenvårdsförbundet, Det Naturliga Steget; Greenpeace, Jordens Vänner, Skydda Skogen, Klimataktion m.m.), statliga (Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och Vattenmyndigheten, Boverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Konsumentverket, Livsmedelsverket m.m.) och lokala myndigheter (länsstyrelser och kommuner) arbetar för en hållbar utveckling och utstakar vägen mot vad vi behöver göra. Deras arbete finns samlat i talrika dokument och är grunden för vårt ställningstagande inom hållbarhetsproblematiken för Lidköpings kommun.

Det finns flera formulerade mål om vad vi behöver göra för att uppnå en mer hållbar utveckling. Dock är de endast rådgivande och kan inte tvinga någon kommun till att göra mer än lagstiftningen påtvingar. Samtidigt har kommunerna rent juridiskt en stor valfrihet gällande ambitionsnivå på miljöarbetet. På de flesta områden lägger sig inte Lidköpings kommun på en högre ambitionsnivå än vad tvingande lagstiftning kräver.

Kommunens slogan ”Lidköping en välkomnande och hållbar kommun” är fortfarande rätt så tom på innehåll, särskilt vad gäller ”hållbar kommun”. Vårt mål är att lyfta fram demokrati kopplat till hållbarhetsfrågor i kommande valrörelse för att Lidköpings kommun ska bli en kommun med ett mer utvecklat medborgardeltagande och med långsiktigt hållbar välfärd i en värld som rör sig alldeles för långsamt i en hållbar inriktning.

Vi kan inte ständigt vänta på att ”de andra” ska börja först. Vi kan inte vänta på att låglöneländer som tillfredsställer vårt behov av konsumtion och överkonsumtion också löser de miljöproblem som vi själva skapar. Det är dubbelmoral att klaga på t.ex. Kinas utsläpp av växthusgaser när den stora delen av de utsläppen är orsakade av exportproduktionen till rika länder, bl.a. Sverige.

Omställningen till ett mer hållbart världssamhälle har blygsamt inletts i olika länder och så även i Sverige. En stor förändring kan bara åstadkommas med flera adekvata steg som görs samtidigt på flera platser. Låt Lidköpings kommun vara mer aktiv på omställningsvägen.

Alla beslutsfattare i vår kommun måste ta hänsyn till värdet av de tjänster som naturen förser ekonomin med och att dessa tjänster utgör grunden för vår framtida välfärd. Hållbarhetsfrågor måste ta mer plats i debatten och komma högre upp på den politiska dagordningen i samtliga partier och i alla våra folkvalda församlingar, som kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och nämnder. Vi kan inte fortsätta att såga på grenen som vi sitter på och bråka om vem som sågar bäst. Det är dags att lägga sågen åt sidan och i demokratisk anda samarbeta i hållbar riktning över partigränserna.

Tre hållbarheter

Hållbarhet är ett omfattande begrepp som består av ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. 1987 definierade FN:s Brundtlandrapport hållbar utveckling som att den ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 antogs ett handlingsprogram vid namn “Agenda 21”. Detta handlingsprogram är ett långsiktigt program som innefattar riktlinjer och mål kring arbetet för att motverka natur- och miljöförstöring, fattigdom och bristande demokrati för att våra samhällen ska få en hållbar utveckling.

Varje lands regering har det yttersta ansvaret för att säkerställa att målen i Agenda 21 uppfylls men i programmet poängteras vikten av lokalt medborgarengagemang. Det är viktigt att agera hållbart, både som individ, företag, kommun, stat eller mellanstatlig organisation.

Sveriges riksdag tog 1994 ett beslut om att avsätta medel till kommuner och ideella organisationer för att kunna stimulera arbetet gällande Agenda 21. Arbetet kring Agenda 21 har blivit ett mycket omfattande delaktighetsprojekt och regeringen slog 2005 fast att Agenda 21 bör vidareutvecklas för att uppnå en mer handlingsinriktad karaktär. Ett hållbart samhälle måste utformas lokalt där människor bor, där företagen utvecklas och där verksamheter finns.

Flera av miljöfrågorna är globala, samtidigt som åtgärderna alltid har en lokal dimension.