Sunda handlingar kring miljö och klimat önskas

Sunda handlingar kring miljö och klimat önskas
(svar till Morten Ryan)

I en debattartikel ”S tänker sunt kring miljö och klimat” (NLT, 2014-02-26) framställer sig socialdemokraten Morten Ryan som ”en politiker med vilja att driva miljöfrågor”. Vi i Det Hållbara Alternativet välkomnar med glädje sådana deklarationer och hoppas att de deklarationerna omvandlas till praktik. Vi hoppas helt enkelt att S inte bara tänker sunt kring miljö och klimat, utan att S också kommer att agera sunt.
    De senaste åren uppvisade den styrande majoritetens agerande i flera stora viktiga miljöfrågor snarare tydligt på att beslutsfattarnas värderingar, särskilt Lidköpings starke man Kjell Hedvall, härstammar från förra seklets 60-tal. Då som nu under de senaste åren tycks miljön inte särskilt viktig att räkna med i de politiska besluten.
Om det vore på något annat sätt, så hur var det möjligt för den styrande majoriteten att besluta om att inbygga ett gammalt reningsverk och att ansöka om att under ombyggnadsperioden släppa ut mer föroreningar till Vänern än lagen tillåter? Vore det inte mera sunt tänkande kring miljö och klimat att bygga ett nytt reningsverk – ett reningsverk med bättre reningsgrad och mindre energiförbrukning än det inkapslade arrangemanget med luktåtgärder och slamsugning till Kartåsen kommer att kräva?
    Lidköping har på grund av sina stora investeringar i sopförbränningsanläggningar gjort sig beroende av sopimport. Kortsiktigt kan det vara ekonomiskt fördelaktigt, fast det nu verkar som att sopboomen just nu är på fritt fall (om man ser till fjärrvärmetaxorna). Långsiktigt ska EU och därmed Sverige gå åt ett helt annat håll framöver. Enligt EU:s avfallsdirektiv och enligt den svenska avfallsplanen, som Naturvårdsverket har beslutat om, måste man fram till 2020 väsentligt minska deponering och avfallsförbränning till förmån för mer materialåtervinning. Hur är Lidköping, som byggt sig fast i sopförbränning, förberett att tillämpa EU:s avfallsdirektiv? När kommer det att synas praktiska exempel i kommunen?
    I flera andra EU-länder har rädslan för utsläpp av giftiga ämnen gjort att folk protesterar mot planerade förbränningsanläggningar och det är svårt att få tillstånd att bygga. I Storbritannien hade man några år tillbaka sju projekt för att bygga avfallsförbränningsverk, men man har givit upp de planerna till förmån för selektiv återanvändning och export av icke återanvändningsbara sopor till andra länder (bl.a. Sverige). Argumenten för sådana beslut var att avfallsförbränning bromsar återanvändning och återvinning samt teknologisk utveckling. Det är ekonomiskt och ekologiskt olönsamt att utvinna bara energi från de produkter som krävde mycket mer energi för att producera. Återanvändning av avfallsmaterial ger möjligheter att spara 3-5 gånger mer energi än vad man får vid förbränning. Dessutom, enligt engelska studier, ger recycling möjligheter till att anställa tre gånger så många människor jämfört med vid förbränning.
    I det glesbefolkade Sverige är det visserligen mycket lättare att få tillstånd att bygga anläggning för avfallsförbränning, även när man bygger svart. Trots stränga krav på rening är utsläppen av dioxiner, kvicksilver och andra miljögifter betydande. Det är sant att utsläpp av växthusgaser har minskat i Lidköpings kommun drastiskt tack vare att olja och kol ersatts av sopor i Värmeverket. Men hur hållbart är det att ställa två miljöproblem mot varandra – klimatförändring mot miljöförgiftning – istället för att hantera båda som ohållbara?
    Lidköpings kommun har en av landets lägsta soptaxor och kvaliteten på renhållningstjänster och sopsortering blir därefter. Trots att den kraftigt underbemannade Renhållningen gör sitt bästa så räcker inte det för att dölja att kommunen är efterbliven i fråga om avfallshantering i jämförelse med andra kommuner i Sverige. Det optimistiska är att det pågår arbete med att genomföra ett system med optisk sortering som Eskilstuna kommun har.
    Morten Ryan skriver att han har ”flera idéer kring andra projekt”. Vi hoppas att Eskilstuna inspirerar även till att ställa om energiproduktion i Värmeverket från sopor till biobränsle (ca 80% av producerad energi i Eskilstuna Kraftvärmeverket är biobaserad). Lika mycket kan Eskilstunas Ekeby reningsverk och våtmark inspirera till att bygga ett nytt reningsverk i Kartåsen. I längden kan vi få mycket bättre vatten i Vänern, mycket finnare utsikt med våtmarken vid infarten till Lidköping, större säkring mot översvämningsrisker och bättre förutsättningar för att Hamnstaden kan bli en ny riktigt fin stadsdel. I längden kan allt detta vara mycket billigare än dagens kortsiktiga ekonomiska kalkyler.

Dag Hanson
Miroslawa Trendowicz-Hanson
Det Hållbara Alternativet (a)

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s