Hållbar upphandling ökar konkurrensen och skapar riktiga jobb

EU-parlamentet (EP) fattade i januari beslut om nya upphandlingsregler vilket gör det möjligt att ta större miljö- och social hänsyn. På EP:s webbsida säger man att, citat: ”Dessa nya regler ska öka kvalitén och ge mer valuta för pengarna”. Man talar också om ökad rättvisa samt att det blir lättare för små och medelstora företag att bjuda på kontrakt. 

Offentlig upphandling är ett viktigt offentligt verktyg då Sveriges kommuner upphandlar mellan 400 och 500 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 15 procent av BNP enligt Konkurrensverkets rapport ”Konkurrensen i Sverige 2007”.
Genom att kommunen i sin upphandling ställer höga miljökvalitetskrav och tar långtgående social hänsyn, kan kommunen – förutom att minska organisationens ekologiska fotavtryck och nå de högt ställda kvalitetsmålen – stimulera miljöinnovation, förbereda marknaden på kommande krav och ge spridningseffekter till privat sektor. Att kommunen ställer krav och agerar som ett föredöme kan på sikt förändra hela arbetsmarknaden till det bättre. Åtgärder som syftar till att uppnå sociala mål – som exempelvis att bekämpa arbetslöshet – kan innefattas i begreppet social ansvarsfull upphandling. Offentlig upphandling är tänkt att ge skattebetalarna största möjliga valuta för skattepengarna och kan den ge fördelar för den lokala arbetsmarknaden utan att tulla på juridiken bör så ske.

Problemet är bara att svenska upphandlare är onödigt försiktiga och man pekar ofta ut EU (rätten och den fria rörligheten) som en hämmande orsak. Paradoxalt nog är det just EU som nu gett oss möjlighet att ha långtgående krav och hänsyn vid upphandling, i mycket högre grad än vad vårt egna Konkurrensverk hävdar. I en studie som presenterades under Almedalen i somras påtalas, citat ”…att Sverige har hamnat på efterkälken. På grund av överdriven försiktighet från framför allt Konkurrensverket har Sverige inte till fullo utnyttjat de möjligheter som finns att verka för en rättvisare arbetsmarknad med sjystare villkor.”
Sverige är sämst i EU på att ställa sociala krav vid offentlig upphandling, enligt en rapport. Forskarna Ahlberg och Brunn hävdar att detta beror på politisk ovilja, överdriven försiktighet och en omotiverad Konkurrensmyndighet.

På upphandling24:as webbplats kan man läsa att Storbritannien (Social Value Act – vilken gynnar småföretagen) och Holland är goda sociala upphandlingsexempel. I Sverige har vi bland andra Örebro, Rättvik, Göteborg och Malmö som går före. Örebro erfar att kraven på den sociala hänsynen inte särskilt mycket mer komplicerar upphandlingsförfarandet, kraven måste dock vara tydliga och väl formulerade. Malmö skärper sina sociala krav i fem upphandlingar, citat: ”Under ett års tid kommer Malmö stad att i fem upphandlingar, fyra inom byggområdet och en av städtjänster, ställa skarpare sociala krav. Till kraven på upphandlingsvinnarna hör bland annat att arbetslösa ska anställas”. I Göteborg har man gjort liknande, ett kommunalt bostadsbolag ställde krav i sin städupphandling; att 7/10 bland bolagets hyresgäster ska erbjudas städjobb. Kollektivavtalsenliga villkor är ett måste.

På lidköpingsnytt.nu kan man läsa att vår kommun upphandlar livsmedel för ca 30 mnr (om året får man anta). Vi i Det Hållbara Alternativet tror att om kommunorganisationen trimmar upphandlingens miljökrav och sociala hänsyn kan svenska (läs lokala) och mindre upphandlare vaskas fram som motsvarar våra högre ställda krav samtidigt som vi stimulerar och skapar miljöinnovation samt utvecklar arbetsmarknaden i kommunområdet.
I Rättvik har man vunnit ett överklagande och fått grönt ljus i sin livsmedelsupphandling i vilken man haft strängare djurskyddskrav. Förvaltningsrätten poängterar att upphandlaren avgör vad som ska upphandlas. Strängare krav än EU:s minimikrav får ställas om de kan motiveras. Djurskyddshänsyn kan, enligt förvaltningsrätten, vara ett sådant skäl. Sigtuna fick i ett liknande ärende inte rätten på sin sida, men Rättvik hade mer utförligt följt Miljöstyrningsrådets kriterier och inte hänvisat till svensk lag i förfrågningsunderlaget, varför de lyckades.

Det Hållbara Alernativet tycker att Lidköpings kommun skall vässa sin upphandling vad gäller miljökrav och social hänsyn. Detta ökar konkurrensen, kvalitén och kan generera fler riktiga jobb. Våra lokala livsmedelsproducenter får incitament att följa och möjlighet att vinna en upphandling. Det Hållbara Alternativet menar att detta är Hållbar upphandling ur alla dess former; (lokal)ekonomisk, miljömässig och social.

Det Hållbara Alternativet
gm Linda Nieuwenhuizen och Veronica Berling

Annonser

I EU bygger vi inga murar – vi river murar…

Apropå att vara i huvudstaden, man kan ju inte ens vara anonym där…Jag var den ende som ställde en fråga live till vår EU-kommissionär Cecilia, som var siste talare ut på Globala skolan, på Sida. Efteråt fick publiken ställa frågor och man messade frågorna till moderatorn. Jag hade inte tänkt säga något, men när en fråga handlade om vad Cecilia tyckte om det tredje taggtrådsnätet vilket nu satts upp på EU:s yttre gränser, med ordentligt skydd nergrävt dessutom, började hon bräka om att EU minsann inte finansierat en euro av detta stängsel: – EU bygger inte några murar – vi river murar! Detta ropade hon ut i sitt headset två gånger…då for min lilla obstinata hand upp och bad om ordet. Mikrofonen som inte använts skickades till min plats mitt i publikhavet…jaha…- Hej, jag är gymnasielärare bla bla bla…På tal om att riva murar så borde ni bygga broar också. Det har ju drunknat ca 25 000 människor under de senaste 25 åren, och detta du sa Cecilia, om att inte kunna komma lagligt till gränsen för att kunna söka asyl, föranleder er att öka antalet kvot-flyktingar. Borde det inte finnas mer lagliga vägar till att söka asyl inom EU? Bygg en bro över Gibraltar, hade Amerika legat där hade det varit en sexfilig motorvägsbro för länge sedan…(idel skratt från publiken). Eftersom jag är lärare lyssnar jag ofta till vad ungdomarna tycker när vi diskuterar denna problematik. Ung Vänster med flera kritiserar ju den relativt nya gränsskyddsmyndigheten Frontex, vilken agerar aktivt för att motverka flyktingar att komma till EU:s gränser och undergräver flyktingpolitiken. Vad tycker du om ungdomarnas förslag om att lägga ner Frontex och istället införa ett system där man kan söka asyl vid ambassaderna – ett ambassadasylsystem?
Då blev hon fullständigt rabiat…och höjde sitt röstläge ännu några steg och jag kände mig som en gummigroda på Liseberg som skulle bankas tillbaka och ner i det hål där jag krupit upp ifrån. – Frontex har inga anställda!!!….(en myndighet utan anställda – känns unikt) ha ha ha. Cecilia fortsatte; – Frontex får ta kritik för saker som inte är deras bord!!!..osv osv osv. – Att kunna söka asyl på ambassaderna utanför EU?!! – Då ska du veta att första dagen vi öppnar ett sådant kontor skulle vi genast få tusentals i kö!!!…(Jaha – och, det är väl bättre att de lagligt kan söka asyl än att de olagligt tar sig in i EU och kanske t o m dör (drunknar tll exempel) på kuppen?). I nästa andetag sa hon att det ju skulle gå om viljan finns, men det finns NOLL intresse !!! (och så höll hon upp handen högt upp i luften, formad som en nolla) för detta i EU !!! (bland politikerna får man förmoda?).
Jag tror vår EU-kommissionsCilla fick en liten hjärnblödning där på scenen, försvarade sig och EU med näbbar och klor – varför då kan man undra, om man som kommissionär i sitt anförande sagt att man gör allt man kan för att de tragiska drunkningsolyckorna i Medelhavet skall förhindras? Cecilia var uppenbarligen besvärad av mina frågor och när Veronica gick på toaletten möttes de och då såg det ut på Cecilia som hon trodde att Veronica tänkte ta ett jobbigt snack med henne (trodde väl att det var jag). Vi hade sagt vårt så det kändes överflödigt. Det var en fin punkt på denna konferens…
Snacka går ju, det är väl hur verkligheten ser ut som räknas?