Hållbar upphandling ökar konkurrensen och skapar riktiga jobb

EU-parlamentet (EP) fattade i januari beslut om nya upphandlingsregler vilket gör det möjligt att ta större miljö- och social hänsyn. På EP:s webbsida säger man att, citat: ”Dessa nya regler ska öka kvalitén och ge mer valuta för pengarna”. Man talar också om ökad rättvisa samt att det blir lättare för små och medelstora företag att bjuda på kontrakt. 

Offentlig upphandling är ett viktigt offentligt verktyg då Sveriges kommuner upphandlar mellan 400 och 500 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 15 procent av BNP enligt Konkurrensverkets rapport ”Konkurrensen i Sverige 2007”.
Genom att kommunen i sin upphandling ställer höga miljökvalitetskrav och tar långtgående social hänsyn, kan kommunen – förutom att minska organisationens ekologiska fotavtryck och nå de högt ställda kvalitetsmålen – stimulera miljöinnovation, förbereda marknaden på kommande krav och ge spridningseffekter till privat sektor. Att kommunen ställer krav och agerar som ett föredöme kan på sikt förändra hela arbetsmarknaden till det bättre. Åtgärder som syftar till att uppnå sociala mål – som exempelvis att bekämpa arbetslöshet – kan innefattas i begreppet social ansvarsfull upphandling. Offentlig upphandling är tänkt att ge skattebetalarna största möjliga valuta för skattepengarna och kan den ge fördelar för den lokala arbetsmarknaden utan att tulla på juridiken bör så ske.

Problemet är bara att svenska upphandlare är onödigt försiktiga och man pekar ofta ut EU (rätten och den fria rörligheten) som en hämmande orsak. Paradoxalt nog är det just EU som nu gett oss möjlighet att ha långtgående krav och hänsyn vid upphandling, i mycket högre grad än vad vårt egna Konkurrensverk hävdar. I en studie som presenterades under Almedalen i somras påtalas, citat ”…att Sverige har hamnat på efterkälken. På grund av överdriven försiktighet från framför allt Konkurrensverket har Sverige inte till fullo utnyttjat de möjligheter som finns att verka för en rättvisare arbetsmarknad med sjystare villkor.”
Sverige är sämst i EU på att ställa sociala krav vid offentlig upphandling, enligt en rapport. Forskarna Ahlberg och Brunn hävdar att detta beror på politisk ovilja, överdriven försiktighet och en omotiverad Konkurrensmyndighet.

På upphandling24:as webbplats kan man läsa att Storbritannien (Social Value Act – vilken gynnar småföretagen) och Holland är goda sociala upphandlingsexempel. I Sverige har vi bland andra Örebro, Rättvik, Göteborg och Malmö som går före. Örebro erfar att kraven på den sociala hänsynen inte särskilt mycket mer komplicerar upphandlingsförfarandet, kraven måste dock vara tydliga och väl formulerade. Malmö skärper sina sociala krav i fem upphandlingar, citat: ”Under ett års tid kommer Malmö stad att i fem upphandlingar, fyra inom byggområdet och en av städtjänster, ställa skarpare sociala krav. Till kraven på upphandlingsvinnarna hör bland annat att arbetslösa ska anställas”. I Göteborg har man gjort liknande, ett kommunalt bostadsbolag ställde krav i sin städupphandling; att 7/10 bland bolagets hyresgäster ska erbjudas städjobb. Kollektivavtalsenliga villkor är ett måste.

På lidköpingsnytt.nu kan man läsa att vår kommun upphandlar livsmedel för ca 30 mnr (om året får man anta). Vi i Det Hållbara Alternativet tror att om kommunorganisationen trimmar upphandlingens miljökrav och sociala hänsyn kan svenska (läs lokala) och mindre upphandlare vaskas fram som motsvarar våra högre ställda krav samtidigt som vi stimulerar och skapar miljöinnovation samt utvecklar arbetsmarknaden i kommunområdet.
I Rättvik har man vunnit ett överklagande och fått grönt ljus i sin livsmedelsupphandling i vilken man haft strängare djurskyddskrav. Förvaltningsrätten poängterar att upphandlaren avgör vad som ska upphandlas. Strängare krav än EU:s minimikrav får ställas om de kan motiveras. Djurskyddshänsyn kan, enligt förvaltningsrätten, vara ett sådant skäl. Sigtuna fick i ett liknande ärende inte rätten på sin sida, men Rättvik hade mer utförligt följt Miljöstyrningsrådets kriterier och inte hänvisat till svensk lag i förfrågningsunderlaget, varför de lyckades.

Det Hållbara Alernativet tycker att Lidköpings kommun skall vässa sin upphandling vad gäller miljökrav och social hänsyn. Detta ökar konkurrensen, kvalitén och kan generera fler riktiga jobb. Våra lokala livsmedelsproducenter får incitament att följa och möjlighet att vinna en upphandling. Det Hållbara Alternativet menar att detta är Hållbar upphandling ur alla dess former; (lokal)ekonomisk, miljömässig och social.

Det Hållbara Alternativet
gm Linda Nieuwenhuizen och Veronica Berling

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s