Satsa mer på grundskolan

Satsa mer på grundskolan.

Närmare var femte elev går ur grundskolan i Lidköpings kommun utan godkända betyg i ett eller flera ämnen (www.skolinspektionen.se ,”Kvalitetsarbetet måste stärkas i Lidköpings kommun”). Eftersom svenska skolelevers sjunkande resultat har debatterats flitigt på sistone, så är Lidköpings resultat inte någon direkt nyhet. Men det som upprör och är ”nytt” i Skolverkets rapport är att ansvariga i vår kommun inte alltid kvalitetssäkrar och följer upp kunskapsresultaten, att det saknas tydliga rutiner för hur, när och var särskilda åtgärder, stöd och uppföljning av detta ska ske. Är detta en följd av att Lidköpings kommun snålar med resurser till grundskolan?

Faktum är att vår kommun satsar mindre än genomsnittet för jämförbara kommuner på just grundskolan. Där grunden ska läggas. Att tidigt fånga upp de elever som riskerar att slås ut i grundskolan borde väl ingå i grundtänket vid fördelning av resurser inom kommunen? Att barn har olika förutsättningar, att en del behöver backas upp extra för att kunna klara gymnasium och vuxenliv borde inte komma som en överraskning.

Uppenbarligen fungerar inte kommunikationen mellan skolledarna och politikerna, d v s de som ska fördela resurserna. Det är i sig beklagligt att våra fritidspolitiker saknar överblick, men ändå förståeligt eftersom de förlitar sig på tjänstemännens framtagna underlag, som alltså är bristfällig. Enligt rapporten saknas den samlade bilden av kunskapsresultaten och behovet av insatser ute på skolorna i Lidköping. Kommunen har fått bakläxa.

Ett första steg på vägen att förbättra kunskapsresultaten är att fördela tillräckligt med pengar till grundskolan. I artikel i NLT (30 maj 2014, ”Alla partier satsar på skolan”) framgår det visserligen att kommunen kommer att satsa runt tio miljoner kronor på skolan, men var läggs då dessa pengar? Jo, på ny nattöppen förskola, gymnasiesärskolan och Komvux samt matte i mellanstadiet (fast först 2016). Viktiga områden, man varför inte en rejäl satsning på kunskap i grundskolan?

Vi anser att det viktigaste för att höja kunskapsnivån är att prioritera grundläggande färdighetsträning i småskolan, i första hand läsförståelse. Att kunna läsa och förstå texter av olika slag banar väg för fortsatt inlärning, kunskapande och förståelse av samhället. Enligt Martin Ingvar, professor i neurofysiologi, saknar var fjärde pojke som går ur grundskolan förmågan att läsa en lite svårare text (Modern Psykologi, november 2012). Den systematiska lästräningen måste in tidigt, för fungerar inte läsningen på mellanstadiet så blir högstadiet jobbigt och då är det mycket lätt att halka efter, bli frustrerad, stökig och frånvarande. Utöver det personliga lidandet, så beräknas varje ”förlorad” elev kosta samhället mer än 10 miljoner kronor.

Kunskap måste ses som en investering värd att jobba hårt för, det gäller såväl tjänstemän som skolpersonal, föräldrar och elever. Datorer och Ipads behövs, men det digitala ska användas på rätt sätt. För oss är det inte hållbart, varken socialt eller ekonomiskt, att förlita sig på Google som ”bästa vän”. Risken är då att vi i vårt digitala smartphonesamhälle, där all tänkbar info finns ett klick bort, inte blir smartare utan i själva verket bara bekvämare och dummare. Kunskap skapas i samspel mellan människor, och det krävs mycket tålamod, svett och möda.

Vi ser fram emot när samtliga ansvariga i kommunen fullföljer skolans utbildningsuppdrag fullt ut i enlighet med de nationella målen. Vi ser fram emot en kommunal grundskola där ändamålsenligt stöd är viktigare än ”smart” teknik. Vi ser fram emot när Lidköpings kommun satsar minst lika mycket – gärna mer – än jämförbara kommuner, en skola där extra resurser sätts in tidigt så att alla barn och ungdomar kan få tillgång till grundläggande färdigheter och kunskaper. Detta är en demokratisk rättighet.

 

Det Hållbara Alternativet (a)

Eva-Karin Berglund
Veronica Berling
Gunilla Henman
Linda Nieuwenhuizen
Eric Sandin

(Samtliga är medlemmar i (a) samt lärare i Lidköpings kommun)

 

 

Annonser