Hur möter Lidköping klimathotet?

Sent uppvaknande onsdag morgon. Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, levererar upphettade fakta i P1:s nyhetsmorgon: Vi underskattar människans påverkan på klimatet. Det finns risk för att vi står inför global uppvärmning med 6 grader! Vi kan inte längre låta marknadskrafterna råda över utvecklingen, nu måste det till rejäla styrmedel och ramar för att minska användningen av olja, kol och gas.

De senaste årens rapporter har visat att vi, med fortsatt förbrukning av fossil energi, förväntas få en temperaturhöjning med 4 grader inom 100 år. En siffra som för en oinvigd kan tyckas låg, men som skulle ge dramatiskt förändrade livsvillkor för både människor och djur. Men att det skulle stanna vid 4 grader är inte alls självklart, enligt klimatforskarna. Under det ekonomiska toppmötet i Davos kom professor Johan Rockström med en rejäl uppvaknare. Han menar att vi kan vara på väg mot 6 graders temperaturhöjning!

Människans påverkan på klimatet underskattas, menar Rockström. Vi fortsätter att använda fossila bränslen och i nuläget har fyra av nio viktiga gränsvärden redan passerats som följd av detta; utrotning av vissa arter, övergödning, avskogning och just klimatförändringar. Sannolikheten för att vi ska få upp till 6 graders uppvärmning beräknas i dagsläget till blyga 1,6%, men överfört till annan jordnära verksamhet skulle denna procentsats motsvara att 1500 flygplan kraschar varje dag! Något vi aldrig skulle acceptera, eller hur?

Detta är ett klart alarmerande budskap som vi alla borde ta till oss. Som privatperson kan du minska ditt ekologiska fotavtryck genom att konsumera med ansvar, cykla, sortera, använda grön el och energi, mm. Ju fler som kommer in i miljötänket, desto bättre. Men störst effekt får vi om staten, institutioner och kommuner går i bräschen för att skapa förutsättningar så att vi alla, på ett smidigt sätt, kan välja rätt väg.

´En förebild i Sverige är Örebro där man helt frankt säger att år 2020 ska kommunen vara självförsörjande med förnybar el. Storsatsning på vindkraft och solpaneler är på gång. Enligt plan räknar man med att ha igång Sveriges största tak- och markbaserade solcellsanläggning – redan i slutet av 2015. Man vill vara föregångare och klara de nationella miljömålen med råge. Örebro finns för övrigt med på ”Fossil free”-rörelsens internationella lista över städer och kommuner som ”divesterar”,d v s slutar att investera i fossila bränslen.

Frågan är hur Lidköping möter klimathotet. Finns någon hållbar strategi utarbetad för att i stor skala minska beroendet av fossila bränslen? Styr kommunen sina investeringar mot förnyelsebar energi? Förvaltas de s k Gullspångspengarna på ett miljöetiskt sätt? Vad sägs om ett studiebesök i Örebro?

Det Hållbara Alternativet (a)

Gunilla Henman

Linda Nieuwenhuizen

Skäms Lidköpings kommun för sin avfallshantering?

Skäms Lidköpings kommun för sin avfallshantering?

Den 9 januari 2015 har Avfall Sverige, en expertorganisation inom avfallshantering och återvinning, publicerat sin årliga rapport ”Hushållsavfall i siffror – Kommun och länsstatistik 2013”. Enligt denna rapport (Rapport U2014:16) är Trollhättan bäst i Sverige på avfallshantering år 2013. Avfall Sverige har vägt samman en mängd uppgifter som speglar avfallsverksamhet, så som avfallsmängd, matavfalls- och materialåtervinning, miljö och organisation av avfallshanteringen, mängd avfall till deponi, avfallstaxa, kundnöjdhet, tillgänglighet till återvinningscentraler samt förtroende för och information om kommunens återvinning.
De flesta uppgifter som finns i rapporten har hämtats från Avfall Sveriges web-baserade statistiksystem Avfall Web och all statistik avser 2013. Statistiken omfattar inte alla kommuner i Sverige, därför att det är frivilligt för kommunerna att mata in uppgifter i Avfall Web. Bland Sveriges alla kommuner har ca 30 kommuner (däribland Lidköpings kommun), avstått från att mata in uppgifter om sin avfallshantering. Skäms Lidköpings kommun för sin avfallshantering? Eller vet man inte hur hushållsavfallet hanteras? Likväl ligger vi i Skaraborgs Bermudatriangel – inte heller får man veta vad som pågår inom avfallshanteringen i grannkommunerna Götene, Grästorp och Vara.
På Avfall Sveriges sidor kan bl.a. läsas: ”Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår och att mer återanvänds. Kommunerna och deras bolag är motorn och garanten för denna omställning.” Är vår kommuns ”motor” för omställning igång? Om den händelsevis är igång, så går den på alldeles för låga varv.
Samtidigt som t.ex. Skånes kommuner ligger på 50-60 % och mer än 60% av materialåtervinning så ligger vår kommun under 30%. Detta stämmer inte med det tidigare preciserade nationella miljömålet: ”Senast år 2010 skall minst 50% av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.” Medan man i allt fler kommuner har uppnått nära hundraprocentig eller hundraprocentig källsortering av matavfall (t.ex. i vår nejd: Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg) har vi inte ens börjat.
Vår kommun hör till de kommuner i Sverige som har gjort stora investeringar i en anläggning för avfallsförbränning. På grund av detta har den ekonomiska konflikten mellan energiåtervinningen från avfall och annat återvinning och återanvändning av avfall yppat sig mycket tydligt i bristen på andra åtgärder än förbränning. Enligt EU:s avfallsdirektiv (implementerat bl.a. i Miljöbalken) och enligt den svenska avfallsplanen skall deponering och avfallsförbränning minska till förmån för mer materialåtervinning och återanvändning. Med hållbarhet i skylten kan vi inte längre satsa på näst sämsta lösning. Det finns kommuner som precis som vi har målat sig in i ett avfallsförbränningshörn och ändå samtidigt kan satsa på återvinning, t.ex. Västerås källsorterar 99% av matavfallet.
Några år tillbaka hördes sägner om att Lidköpings kommun skulle hantera hushållssopor enligt Eskilstuna-modellen. Hur länge blir detta bara en sägen? Är det inte dags för Lidköpings politiker att på allvar tänka på vilka resurser som avfallshanteringen kräver i en kommun värd namnet klimatkommun? I mer än bara ett generationsperspektiv är inte alltid de billiga lösningarna de billigaste. Vänta inte på att de som kommer efter skall rätta till allting.

Det Hållbara Alternativet
Dag Hanson
Claes Hassel
Mira Trendowicz-Hanson