Nato – en ulv i fårakläder!

 

”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor, du nalkas ljuva sommar då gräs och gröda gror…” Vem orkar höra på de alarmistiska, hysteriska politikerna som varnar för kärnvapen, värdlandsavtalet, Nato och konflikter  nu när solen skiner, vi åker och badar och sommarlov samt semestrar står för dörren? Kan vi inte bara vara med i Nato så vi kan försvara oss ordentligt? Kan de inte bara sluta klaga?

Nej, det kan vi inte!!! Vi vaggas sakta in i en falsk trygghet via Nato av ”Sir Väs” alias Peter Hultqvist. Få av oss vet vad avtalet faktiskt innebär. I och med att vi nu skrivit på värdlandsavtalet betyder det att vi återigen(efter 25 år utan kärnvapen) är föremål för kärnvapen. Detta är dock ”bara” ett etiskt problem i fredstid, men ett betydligt större problem för civilbefolkning vid konflikter. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist(s) säger förvisso att han inte vill se några kärnvapen här och att det inte är tillåtet. Ändå har kärnvapen följt med Nato-fartyg både in i Stockholms och Göteborgs hamnar redan innan vi skrev på avtalet. Det är fina ord av försvarsministern, men de har tyvärr ingen laga kraft. Sverige har ingen lag som förbjuder kärnvapen i vårt land. Vi har heller aldrig agerat mot dem som fört in kärnvapen i Sverige. Fler flottbesök och Natonärvaro är själva vitsen med värdlandsavtalet. Ingenstans i detta avtal står det något om att kärnvapen inte får införas, det står ingenting om kärnvapen alls, bekvämt för de stora nationerna som bara kan segla in, flottorna för in det som fartygen är utrustade med – såklart. Sverige kan möjligtvis flika in med ett tilläggsavtal, men vid en reell konflikt väger inte ett sådant tungt nog.

Vad skall vi göra istället då anser vi som är emot värdlandsavtalet, Nato och gapar så högt? Jag läser tidningen Syre och citerar Martin Jordö, journalist, som redan skrivit det mycket bättre än jag själv skulle kunna plita ihop:

”Enligt min mening bör Sverige ta aktiva steg bort från Nato/Ryssland-konflikten och verka mot en militarisering av Östersjön. Det innebär att söka samarbete med EU, med Norden och andra aktörer. Att verka för färre kärnvapen i regionen, och till exempel få Ryssland att avbryta utplaceringen av missiler i Kaliningrad. Att införa en tydlig lag som förbjuder införsel av kärnvapen i Sverige, både i freds- och krigstid, skulle höja Sveriges säkerhet. Att fortsätta arbetet med att göra Sverige och i förlängningen hela Norden till en ”kärnvapenfri zon” är viktigt.”

Det Martin pekar på är att de finns många sätt att verka på som inte ökar risken att Sverige blir indraget i någon konflikt. Att göra som vi gjort, när riksdagen med sina enkla knapptryckningar röstade igenom värdlandsavtalet och därmed bjuda in kärnvapen till svenska hamnar, är inget annat än en usel idé för vår framtida säkerhet!

De ansvariga för detta är således våra politiker, den regering med två partier som tidigare har verkat för militär alliansfrihet trycker igenom ett avtal som väljarna inte ens visste fanns sist vi röstade. Jag vågar påstå att värdlansavtalet är som ulven i fårakläder:”15 Akta er för de falska profeterna, som kommer till er klädda som får, men i sitt inre är rovlystna vargar. 16 På deras frukt skall ni känna igen dem.”(Matt 7:15-23).

Veronica Berling

 

Annonser