Den sociala hållbarheten

Den sociala hållbarheten

Social hållbarhet, en av tre dimensioner i den hållbara utvecklingen, har inte någon allmänt vedertagen definition. Den sociala hållbarheten fokuserar på människor och deras behov som biologiska och sociala individer. De mjuka värden som fördelning av makt och inflytande, välfärdsfördelning, rättvisa, mänskliga rättigheter, trygghet, jämställdhet, utbildning, sysselsättning, hälsa, kultur, livsstilar, tillhandahållande av basal infrastruktur och tjänster m.m., är avgörande för att uppfylla de grundläggande mänskliga behoven.

Det socialt hållbara samhället har förmåga att tillfredställa de grundläggande mänskliga behoven och har förmåga att lösa problem som människor hamnar i. Den chilenske nationalekonomen Manfred Max-Neef har identifierat nio mänskliga behov som varit desamma i alla kulturer och i alla tider. De är följande:

• Fysiska behov

• Trygghet/beskydd

• Delaktighet

• Avkoppling

• Tillgivenhet

• Förståelse

• Kreativitet

• Identitet/mening

• Frihet

De behoven är en av grundpelarna i Sveriges Ekokommuners arbete. Lösningar på de ekologiska problemen – som är utgångspunkten för hållbarhetstänkande – kan aldrig fungera om sociala och ekonomiska villkor blir oacceptabla. Lidköpings kommun ska vara ett samhälle, där alla får en värdig plats och ingen lämnas utanför. Vi behöver bygga ett mer solidariskt samhälle som håller ihop, men som samtidigthar en stor tolerans och utrymme för olikheter och olika livsval, om de inte skadar andra människor och vår miljö. Vi behöver ett tryggt och delaktigt samhälle för alla, där ingen behöver känna en sådan vanmakt att de söker sig till ytterligheter.

Människor är hållbarhetens byggstenar – varje enskild individ, organisationer, företag, tjänstemän och engagerade politiker. De ska alla vara delaktiga i byggandet av det hållbara samhället.

Demokrati och medborgardeltagande

Vår kommun, har i likhet med i hela Sverige, den representativa demokratin, som bygger på beslut fattande inom ramen för ett nödvändigt minimum av regler, med en relativt oinskränkt enkel majoritetsregel. Vi väljer vart fjärde år våra representanter. De anses uttrycka vår vilja och under de fyra åren finns ett betydande gap mellan retoriken om medborgardeltagande och dess praktiska tillämpning.

Svensk lagstiftning med det relativt stora självstyre som kommuner har, gör det möjligt att utveckla demokratin på den kommunala nivån. Vi förordar en stärkt demokrati i form av utökat medborgardeltagande. Vi föreslår följande former för kommuninvånarens inflytande över politiska beslut:

• Beslutande och rådgivande folkomröstningar i frågor som angår alla eller en majoritet av medborgarna i kommunen. Från Kommunfullmäktige delegeras vissa frågor till den röstberättigade allmänheten för avgörande eller rådgörande omröstning, t.ex. gällande fortsatt exploatering av Råda ås, ett nytt reningsverk, ett nytt badhus eller liknande. Särskilt lämpliga för folkomröstningar är frågor som inte går att ändra på genom röstning i nästkommande val.

• Medborgarpanel i fullmäktige med möjlighet att ställa frågor i alla beslutsärenden.

• Medborgarhearings vid större frågor.

• Inrätta ett ungdomsfullmäktige, där ungdomar kan yttra sig i frågor som rör deras framtid.

• Fortsätta med medborgarförslag.

Den hållbara politiken måste vila på konsensus mellan breda folkgrupper. För att den enskilde medborgaren ska kunna medverka måste politiker backa lite och ge möjligheter till medborgardeltagande. De snabba tekniska resurserna (den digitala tekniken) har kraftigt förändrat möjligheterna för deltagande och inflytande. När den politiska makten haft viljan,  har det skapats ett digitalt on-line system för att skattedeklarera, med säkerhet och kontroll garanterade – då bör det också vara möjligt att skapa ett sådant system för röstning on-line.

I det välutbildade, tänkande samhället, kan politiken inte bara drivas från ett uppifrånperspektiv, där det civila samhällets invånare egentligen inte har något inflytande över de politiska beslut som långt framöver påverkar deras framtid. I en demokratiskt hållbar kommun är det istället upp till medborgarna att gå samman och bilda intresseorganisationer.

Man kan samlas kring sakfrågor och stänga av ideologierna i de fall där de fungerar mest som politiska skygglappar.

Alla medborgare har rätt till inflytande och detta ska betraktas som en viktig nyckel till hållbar utveckling. Ett hållbart samhällsbyggande är ett uppdrag som berör alla i samhället oavsett kön, etnicitet, yrke eller ålder.

Centrala välfärdområden

Sociala verksamheter som förskola, skola, individ- och familjomsorg, hälso- och sjukvård, omsorg om äldre och funktionshindrade bygger på mänsklig kontakt. Det är väldigt viktigt att tid för den medmänskliga kontakten är rätt anpassad. Färre, kortare och mer stressade mänskliga kontakter inom de sociala verksamheterna innebär ökad otrygghet, stressrelaterade sjukdomar, sämre skolresultat m.m. Långtsiktigt ökar kostnaderna för ohälsa och för sociala problem. Vi vill att personalen i de verksamheterna får mera tid till att leka, undervisa, att skapa ordning i vardagen, bota, kurera, vårda och rehabilitera. Alla dessa välfärdstjänster ska ha högsta möjliga kvalité genom bl.a., rekrytering av kompetent personal, rätt anpassad organisation och rätt anpassad tid för att utföra dessa tjänster.

Vi ifrågasätter New Public Management-modeller lånade från den privata marknadssektorn och tillämpade på kommunens förvaltningar. Medborgare i möte med den offentliga sektorn beskrivs som kunder som köper och konsumerar tjänster. Den kommunala marknaden är bara en ”låtsasmarknad”, därför att den är till sin största del skattefinansierad och kan inte heller fungera efter utbud-efterfrågan principen.

Om man vill fungera som företag ligger det nära till hands att man vill öka organisationens ekonomiska effektivitet. För flera politiker har effektivisering av verksamheten blivit ett honnörsord. Externa konsulter tillkallas för att omorganisera och rationalisera verksamheter. Armén av administratörer som lägger upp standarder, mål, tidscheman har vuxit, medan tiden för arbete ute på fältet har minskat.

Effektivisering bör främst omfatta de allt mer svallande administrativa uppgifterna och administration av de verksamheterna. Användningen av skattemedel bör vara effektivt men det ska inte sparas på kärnan i verksamheterna.

Personalen i verksamheterna är de professionella. Deras perspektiv på och om verksamheten är viktiga vid exempelvis nya beslut, omorganisationer m.m. Personalens möjlighet till inflytande och påverkan ska finnas med i ett tidigt stadium i varje förändringsprocess.

Politiker och tjänstemän ska inte detaljreglera hur verksamheterna ska bedrivas. Det är den professionella personalen som har den bästa möjliga kunskapen om vad som behöver göras och hur, för att man ska kunna uppnå det bästa möjliga resultatet.

I alla sociala kommunala verksamheter ska det inom de fem närmsta åren strävas mot att – så långt det är möjligt – skapa giftfria miljöer. På grund av att barn och ungdomar är särskilt känsliga för miljögifter krävs att kartläggning och utfasning av miljögifter görs först i förskolor, därefter grundskolor osv. Inte minst maten ska vara fri från miiljögifter. Maten ska vara lagad på plats där verksamheten finns med säsong- och närodlade livsmedel. Ett ytterligare led för både giftfria måltider samt att skapa förutsättningar för jämlikare skolvillkor är införande av gemensam, kostnads- och giftfri frukost på våra kommunala skolor.

Alla barn ska ha rätt att klara den obligatoriska skolan. En utförlig kartläggning av behoven ska generera lämpligt stöd, vilket skall sättas in så fort som möjligt.

Familjerådgivningen behöver utvecklas, kortade väntetider är ett sätt att förebygga psykosociala problem i familjen. Familjehem ska ha rätt till gedigen utbildning för att klara sitt uppdrag samt stöd för att omplacering ska undvikas.

Kommunen ska verka för att fler personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning får relevant stöd för att söka arbete, studera eller praktisera på den reguljära arbetsmarknaden.

Även skyddade verksamheter behöver utvecklas för att på ett bättre sätt tillfredsställa olika behov, intresse och förmåga.

Högre utbildning

Det är bra för en kommuns utveckling att fler kreativa människor har sin hemort där. Kommuner med bättre möjligheter till högre utbildning har större potential att växa och utvecklas än kommuner som saknar sådan. Det behöver skapas bättre pendlingsmöjligheter till utbildningsorter, framförallt till Göteborg (tåg på en timme).

Hela utbildningssystemet från förskola till högskola är viktigt i arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. För att fler kreativa, självständiga, tänkande och driftiga människor ska stanna i staden bör kommunen verka för att ett mer varierande utbud av högskoleutbildningar blir knutna till Campus.

I vår kommun behövs omfattande naturvetenskaplig forskning om miljötillståndet i Vänern, bl.a. för att våra barn och barnbarn ska kunna äta fisk utan miljögifter. Vi vill att Vänersmuseet utvecklas till ett forskningscentrum om miljötillståndet i Vänern.

Kultur och fritid

Kulturen i vår kommun i jämförelse med fritiden har varit lågt prioriterad av politiker. Vi vill att det skapas jämvikt i satsningar på kultur och fritid. Även inom fritidssektorn har bandy och fotboll den högsta prioriteringen på bekostnad av andra fritidsgrenar som t.ex. simning. Det behövs ett uppmärksammande av de mer eftersatta fritidsaktiviteterna och framförallt av kulturen.

Skolor (grundskolor och gymnasieskolan) är våra största kulturinstitutioner. De kreativa verksamheterna, som att spela instrument, sjunga, måla, fotografera, filma, dansa, spela teater, skriva, slöjda m.m. bör ha större utrymme och få mer uppmärksamhet. Vid skolårets slut borde resultaten av de kreativa verksamheterna få minst lika mycket uppmärksamhet som klassfotboll.

Nya investeringar för kulturella verksamheter bör vara lokaliserade främst i stadskärnan, för att den ska vara livskraftig på lång sikt, både för boende och för besökare.

Lidköping ska samarbeta mer med närliggande kommuner kring kulturfrågor. Buss till Vara konserthus till vissa föreställningar kan vara ett första steg i samarbetet. Vi ska komplettera varandra och inte konkurrera ut varandra. Det är inte hållbart därför att för konkurser betalar samhället.

Musikskolan ska utvecklas och en del av verksamheten ska lokaliseras i större orter på landsbygden. Alla barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas musikaliskt.

Kommunen i samarbete med olika föreningar på landsbygden ska undersöka möjligheter med att på landsbygden placera fler kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar.

Stadsbibliotek ska ha goda finansiella och organisatoriska förutsättningar för att bedriva sin verksamhet.

Vänermuséet ska byggas ut för att utveckla utställnings- och forskningsverksamheter. Finansiella medel för forskningsprojekt ska sökas bl.a. från EU.

Sommararrangemang i Stadsträdgården och andra kulturella årligen förekommande aktiviteter i kommunen ska fortsätta och utvecklas.

Vi stödjer det nya planerade badhuset. På sikt bör man också planera för en mindre simhall vid De la Gardiegymnasiet. Dagens ungdomar har en allt mer sittande livsstil och det är inte hälsosamt. Simbassäng i skolan skulle underlätta för dem att fylla håltimmar med rörelse. Ge alla barn möjlighet att kostnadsfritt deltaga i simskola.

Det ska byggas en skatepark i Lidköping. Det finns tillräckligt många som vill ägna sig åt den aktiviteten.
Torget skall vara en central mötespunkt för alla åldrar och användas mer flitigt för kulturella evenemang.
En mindre scen skall anordnas där ungdomar kan boka plats för spelningar, teater, dansuppvisningar m.m.
En konstnärshörna vår och sommartid skall finnas på torget och gärna också utefter torgbron, där konstnärer kan sitta och måla och saluföra sina alster.


Lidköping ska vara allas stad men med särskilt fokus på barn och ungdomar – vår framtid. Det ska finnas meningsfulla aktiviteter i såväl centrum som i periferi.

 

Sysselsättning

Att kunna gå till ett arbete ger en människa den grundläggande ekonomiska tryggheten. Arbetsplatsen är också rum för möten med andra människor och ger individen möjlighet att, utöver den ekonomiska tryggheten, tillfredställa flera andra behov såsom delaktighet, kreativitet, mening och förståelse. För att få så många välmående människor som möjligt i kommunen är det önskvärt att kommunen som arbetsgivare skapar fler arbetstillfällen. Den nya generationen – våra barn och ungdomar – ska ha en framtid i Lidköping och framförallt de unga är drabbade av arbetslöshet. Med det självstyre som kommunen har finns flera möjligheter att omprioritera effekter av vissa verksamheter och omorganisera kommunal verksamhet så att fler människor kan lämna arbetslösheten.

I samband med den planerade heltidsprojekt för kommunanställda är det rätt tillfälle att sänka heltid i Lidköpings kommun till 35 timmar per vecka. Det är svårt för det tekniskt- och teknologiskt- moderna samhället, så som det ser ut, att besörja arbetstillfällen så det räcker för alla. Detta skapar ekonomiska och sociala klyftor mellan dem som har ett arbete att gå till och de som saknar detta. I längden är denna situation inte hållbar. Vi måste vara solidariska och börja dela på jobben.

• Kommunen ska föra en aktiv personalpolitik för att säkra den rätta kompetensen.

• Kommunen ska verka för god hälsa bland sina anställda. Stressrelaterad sjukfrånvaro ska minska.

• Anställa fler personal inom avfallshanteringen för att utveckla återvinning, återanvändning och secondhand verksamheter i likhet med t.ex. Göteborgs kretsloppspark Alelyckan (mindre avfall och fler jobb).

• Anställa mer personal under säsongen för mekanisk ogräsrensning istället för kemisk ogräsbekämpning (mindre gifter i naturen och fler jobb).

• Inom barn, skola, utbildning, vård- och omsorg prioritera yrkeskategorier som direkt arbetar i verksamheten före överflödiga ”stapelritare” och verksamhetsförbättrare.

Höja status för yrkesprofessioner och minska för konsulter, som ofta har samma råd till rätt så skilda verksamheter. Personalen är de professionella och deras perspektiv på och i verksamheten är viktigt vid exempelvis nya beslut, omorganisationer m.m.

Personalens möjlighet till inflytande och påverkan ska finnas med i ett tidigt stadium i en förändringsprocess.

• Kommunen ska vara en föregångare när det gäller att rekrytera invandrare och satsa på en mångkulturell kompetens.

2 reaktioner på ”Den sociala hållbarheten

  1. Ping: Ekologisk, ekonomisk och social miljö | Det Hållbara Alternativet

  2. Eftersom det pågår en debatt på Lidköpingsnytt om tiggarnas ankomst till vår stad lägger jag min kommentar här. Det är verkligen viktigt att vi delar på jobben, de som arbetar arbetar ihjäl sig, de som inget har får inte jobb ens en timme. Ungdomsarbetslösheten i vår stad ökar och det byggs inga ungdomsbostäder.
    ”Jag blir bara ledsen när jag läser en del av inläggen här. Oavsett om tiggarna på något sätt fått ihop pengar för att resa hit så har de en situation som inte många skulle vilja byta med. Att tigga ihop pengar på gatan kommer vi att få vänja oss vid även i Sverige. Vi har varit lyckligt ovetande eller förskonade från detta i lilla Lidköping, men när arbetslösheten ökar över hela Europa så har det bara varit en tidsfråga tills de hittade hit med. Vi som har så vi är proppmätta, allt vi kan önska oss, husrum, mat, kläder, skolgång, sjukvård, prylar och ett förhållandevis bra socialt skyddsnät i Sverige/Lidköping kan väl dela med oss till de som inget har? Att försätta sig i situationen att tigga är inget människor väljer i första taget, sedan om de luras eller verkligen är fattiga spelar inte någon roll för mig. Deras situation är tillräckligt förnedrande som den är och om man nu tycker att det förstör ens dag får man snart hålla sig inomhus. Ökningen av tiggare sker i hela EU. Jag lägger alltid en slant i tiggarens kopp oavsett om jag blir lurad av en äkta tiggare eller inte, jag sover gott om natten – det kostar lite empati och en tia då och då. Att sparka på dem som redan ligger är inte min melodi.”

    Veronica Berling

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s