Idéprogram

Det Hållbara Alternativet (a)

”Så där du står!”

Vi har tillräckligt mycket kunskap om tillståndet i världen för att förstå att en annan värld är ett måste – men den har vi inte tillgång till. Så därför borde vi behandla den vi har väl. Vi kan inte längre bygga våra samhällen på den rådande ekonomins trosuppfattning om att kortsiktigt vinstintresse och slöseri är de viktigaste beståndsdelarna i utvecklingen. Det finns inte resurser nog att fortsätta i detta spår och spåret är inte heller ödesbestämt.

I vår kommun kan vi inte acceptera att fisk i Vänern har så mycket miljögifter och att våra verksamheter ständigt berikar naturen med nya miljögifter som hotar vår hälsa och den ekologiska balansen.

Vi kan istället bygga våra samhällen med utgångspunkt från att människan inte bara är en ohämmat egoistisk varelse utan också solidarisk och kapabel till vissa uppoffringar för det allmännas bästa.

Gemensamt, med hjälp av den kunskap och teknik som vi har och utvecklar, kan vi bygga ett mänskligare samhälle som inte förbrukar naturresurser i en takt som strider mot jordens ekosystems förmåga att återhämta sig. För de som analyserar den globala situationen förefaller det rätt obestridligt vad vi behöver göra. Utmaningen består i hur vi skall fortsätta. Kunskapen finns – det gäller att dra slutsatser och agera efter dem.

Flera miljöorganisationer (Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Vattenvårdsförbundet, Det Naturliga Steget; Greenpeace, Jordens Vänner, Skydda Skogen, Klimataktion m.m.), statliga (Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och Vattenmyndigheten, Boverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Konsumentverket, Livsmedelsverket m.m.) och lokala myndigheter (länsstyrelser och kommuner) arbetar för en hållbar utveckling och utstakar vägen mot vad vi behöver göra. Deras arbete finns samlat i talrika dokument och är grunden för vårt ställningstagande inom hållbarhetsproblematiken för Lidköpings kommun.

Det finns flera formulerade mål om vad vi behöver göra för att uppnå en mer hållbar utveckling. Dock är de endast rådgivande och kan inte tvinga någon kommun till att göra mer än lagstiftningen påtvingar. Samtidigt har kommunerna rent juridiskt en stor valfrihet gällande ambitionsnivå på miljöarbetet. På de flesta områden lägger sig inte Lidköpings kommun på en högre ambitionsnivå än vad tvingande lagstiftning kräver.

Kommunens slogan ”Lidköping en välkomnande och hållbar kommun” är fortfarande rätt så tom på innehåll, särskilt vad gäller ”hållbar kommun”. Vårt mål är att lyfta fram demokrati kopplat till hållbarhetsfrågor i kommande valrörelse för att Lidköpings kommun ska bli en kommun med ett mer utvecklat medborgardeltagande och med långsiktigt hållbar välfärd i en värld som rör sig alldeles för långsamt i en hållbar inriktning.

Vi kan inte ständigt vänta på att ”de andra” ska börja först. Vi kan inte vänta på att låglöneländer som tillfredsställer vårt behov av konsumtion och överkonsumtion också löser de miljöproblem som vi själva skapar. Det är dubbelmoral att klaga på t.ex. Kinas utsläpp av växthusgaser när den stora delen av de utsläppen är orsakade av exportproduktionen till rika länder, bl.a. Sverige.

Omställningen till ett mer hållbart världssamhälle har blygsamt inletts i olika länder och så även i Sverige. En stor förändring kan bara åstadkommas med flera adekvata steg som görs samtidigt på flera platser. Låt Lidköpings kommun vara mer aktiv på omställningsvägen.

Alla beslutsfattare i vår kommun måste ta hänsyn till värdet av de tjänster som naturen förser ekonomin med och att dessa tjänster utgör grunden för vår framtida välfärd. Hållbarhetsfrågor måste ta mer plats i debatten och komma högre upp på den politiska dagordningen i samtliga partier och i alla våra folkvalda församlingar, som kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och nämnder. Vi kan inte fortsätta att såga på grenen som vi sitter på och bråka om vem som sågar bäst. Det är dags att lägga sågen åt sidan och i demokratisk anda samarbeta i hållbar riktning över partigränserna.

Tre hållbarheter

Hållbarhet är ett omfattande begrepp som består av ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. 1987 definierade FN:s Brundtlandrapport hållbar utveckling som att den ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 antogs ett handlingsprogram vid namn “Agenda 21”. Detta handlingsprogram är ett långsiktigt program som innefattar riktlinjer och mål kring arbetet för att motverka natur- och miljöförstöring, fattigdom och bristande demokrati för att våra samhällen ska få en hållbar utveckling.

Varje lands regering har det yttersta ansvaret för att säkerställa att målen i Agenda 21 uppfylls men i programmet poängteras vikten av lokalt medborgarengagemang. Det är viktigt att agera hållbart, både som individ, företag, kommun, stat eller mellanstatlig organisation.

Sveriges riksdag tog 1994 ett beslut om att avsätta medel till kommuner och ideella organisationer för att kunna stimulera arbetet gällande Agenda 21. Arbetet kring Agenda 21 har blivit ett mycket omfattande delaktighetsprojekt och regeringen slog 2005 fast att Agenda 21 bör vidareutvecklas för att uppnå en mer handlingsinriktad karaktär. Ett hållbart samhälle måste utformas lokalt där människor bor, där företagen utvecklas och där verksamheter finns.

Flera av miljöfrågorna är globala, samtidigt som åtgärderna alltid har en lokal dimension.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s